Det visuella för vad jag känner.
09 januari, 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
skip to main |
skip to sidebar
Doktoranden är ett barn av blandbandsgenerationen. Gift med bästa E och tillsammans har dom tre fabulösa barn. Doktoranden är glad och lättsam med en hint av neurotisk envishet. Jobbar ideligen för att till slut disputera inom medicinsk biovetenskap samt bli färdigbakad läkare, men i samtida klang hinna med alla de andra sakerna livet för med sig.
Dessa texter är ögonblick ur resan som kallas livet med höga berg, djupa dalar och emotionella avstickare riding shotgun.
Dessa texter är ögonblick ur resan som kallas livet med höga berg, djupa dalar och emotionella avstickare riding shotgun.
Jag läser (utöver kurslitteratur)
Blog Archive
-
▼
2009
(265)
-
▼
januari
(35)
- Labbsvammel
- Lungkapacitet
- Livet i en kartong, V.
- En historia ska ha sin bild
- Livet i en kartong, IV.
- My guts have shit for brains
- Livet i en kartong, III.
- Besvikelse
- [infoga värdig titel här]
- In even better company
- In good company
- Hopkins
- Livet i en kartong, II.
- Versus
- Livet i en kartong, I.
- Jo men det är så här att..
- Litterär önskan (och kärleken till High Fidelity)
- Mat, helt enkelt
- Älg
- "In vino veritas" sa Plino den Äldre (Gaius)
- En bra dag
- Njut
- Konflikten
- Svenska patentombudsförmedlingen
- De val vi gör
- < -- >
- Jag känner mig en aning fransk.
- Blek
- Requiem For A Dream
- Plasmatisk
- Mänsklig sammanflätning i minusgrader
- Memento mori, memento vivere
- Äta bör man
- Att vara
- Handfull vardagsrealism
-
▼
januari
(35)
4 kommentarer:
starkt...
Vad nu? Hoppas du har någon att prata med...
Det var en stark tystnad och en stark bild.
Jag tror jag vill leda dej försiktigt ur det där rummet och hålla om dej under solljuset så länge så att du hittar tillbaka.
Maria, eller så är jag bara svag.
Drw, jo... eller kanske. Vet inte. Blir bara fel.
E, lär nog hitta tillbaka. Till vad vet jag inte alls.
Skicka en kommentar