Morgonens vackra solitud

Måndag morgon. Morgonens kaffe latte i handen.

Här på forskningslabbet är det lugna gatan, än så länge helt ensam och den enda ljudridå som bryter av tystnaden är "See Green, See Blue" av Jaymay. Solen reflekteras rakt in i mitt doktorandkontor från det aluminiumklädda Dallas-huset med den klart blåa himlen ovanför. Det värmer nästan mer än kaffet i bröstet på mig.
Bläddrar igenom senaste numret av Läkartidningen som i tid och otid dyker upp här på avdelningen. Fastnar i en kortare artikel; Läkaren är patientens doktor - inte "advokat". Den beskriver bra de svårigheter som föreligger då hjälpande medicinska behandlingar är extremt kostsamma. En situation där läkare ibland kan känna tvånget att agera som patientens "advokat". Med dagens snäva tidsramar i sjukvården får tid för patientdiskussioner ofta stryka på foten - till förfång för både patienter och läkarna själva. Så tycker Reet Arnman.

Kaffet är slut.

En ny vecka startar.