27 juni, 2008

Vad är det jag håller på med? Egentligen?

Som forskarstuderande aka doktorand (eller volontärslav), är det en väldigt stimulerande miljö man befinner sig i. Knepiga problem som behöver lösningar och kritiskt tänkande som hela tiden driver en närmare mot en djupare förståelse för sitt område av intresse.

Min egna forskning innebär med en bildlig beskrivning vita rockar, provrör, enstaka lustigt färgade vätskor, vinylhandskar och många timmars analyserande av insamlad data framför dataskärmen. Men forskning är inte enbart det jag beskriver ovan utan hittas i alla kategorier; t.ex. inom samhällskunskap, historia eller religion vilket gör själva begreppet om forskning mer mångfacetterat än enbart den vita rocken. Inte heller ska jag drifta mig att påstå någon forskning är bättre än den andra, inte så länge varje projekt som bedrivs har ett syfte för att hjälpa människan i stort - oavsett om den hjälpen handlar om att lära sig mer om sin historia, ett bättre samhälle, mindre miljöpåverkan eller att kunna bota sjukdomar. Mångfald och bredd ska uppmärksammas, och berömmas.

Vad jag själv håller på med inom forskningen är i enkel bemärkelse det som gör att du över huvudtaget kan stå upprätt, nämligen skelettet. Jag tittar, studerar och klurar på hur de ben vi besitter egentligen gör och fungerar i processen när det bryts ned och sedan byggs upp igen på cellnivå. Skelettet är faktiskt i högsta grad, men i brist på vad många tror, en väldigt levande vävnad precis som exempelvis ens muskler. Under hela sin livstid hinner man faktiskt byta ut sin skelettvävnad ungefär sju gånger. Det är ganska imponerande. Jag har inte hållt på särskilt länge med min forskning, inte ens ett år, men det är fascinerande hur fort man fastnar i det. Som en fluga i ett glas med jordgubbssaft. Att göra sina försök och berika sig med mer kunskap, att hitta nya infallsvinklar och nya sätt att ta reda på nya detaljer i denna fascinerande miljö som man faktiskt inte ens kan se med blotta ögat utan tvingas åskådliggöra på andra sätt. Att lära sig förstå hur sjukdomar som benskörhet och andra typer uppstår samt vad man kan göra för att motverka det. Det är något väldigt vackert över det hela.

Eller så är det bara jag som är lite nördig.

Men det bjuder jag på.

5 kommentarer:

ArchAsa sa...

Nörd-kollega här, osteolog tillika. Har en fråga. Jag fick lära mig att en osteons livslängd är ca 7 år när jag gick mina kurser. Men på senare tid har jag sett längre tidsintervall omnända i texter. Hur länge brukar en bencell finnas till, innan den blir utbytt? Är det olika för olika sorters benstruktur (kompakt resp spongiöst), kan det vara olika för olika delar av kroppen?

Doktoranden sa...

archasa: Ah, detta kan sannolikt utvecklas till ett mycket långt svar. Jag försöker mig på en "kort och avskalad" version men jag kan misslyckas fatalt.

Osteon är först och främst ett samlat begrepp för flera olika celler och strukturer, dessa celler i sig har olika livslängd. Rent generellt brukar man säga det tar ~10 år att byta ut hela sin skelettvävnad, men här ska beaktas att viss benvävnad sällan byts ut över huvudtaget (ex skallbenen) utan begreppet innefattar mer sett till den totala benmassan. Både trabekulärt (spongiöst) och kortikalt (kompakt) ben byts ut, på vissa positioner oftare än andra beroende på vilken grad av slitage och påfrestningar som benytan i fråga utsätts för. Signaleringen för benremodellering tror man främst styrs av osteocyterna och att de fungerar som någon sorts mekanoreceptor. Dvs de fungerar till att rekrytera dit osteoklaster och tillika sedan osteoblaster.

Summan av kardemumman är alltså att vissa ben/delar av ben byts ut mycket oftare och andra knappt alls, så att säga någon specifik livslängd för en bencell är egentligen ganska svårt. Genomsnittet av det hela om man ser till individens totala benmassa blir dock ungefär en livslängd på 10 år.

ArchAsa sa...

Tack! Det klargjorde vissa viktiga fakta för mig. Detta är viktigt, eftersom dietanalys numera utförs på förhistoriska ben, och alltså blir en bild av genomsnittslig diet under en period av livet (vilket kan jämföras med tänderna, som uppvisar dieten hos individen då de växte till i käkarna). Hade hört att det var speciellt med kranieben, nu förstår jag varför.

Vill inte åka snålskjuts, men har du tips på någon bra textbok eller artiklar som tar upp dessa skilda tidsintervall? Eller tips på namn/söktermer jag kan googla för att hitta litteraturen själv? Jag behöver inga superavancerade skrifter där man går in på detaljer (fast jag säger inte nej till det heller).

OstAsa :-)

Doktoranden sa...

archasa: Förstår inte alls hur det kan gå till men onekligen intressant att kunna utföra dietanalys genom benvävnad.

Ingen fara med snålskjuts, jag hjälper mer än gärna till. Hur mycket till hjälp jag exakt kan vara är måhända en annan historia.
Just specifika artiklar eller böcker om dessa tidsintervall vet jag inte särskilt mycket om eftersom jag själv är mer inriktad på cellulära mekanismer (dock kanske boken "Principles of Bone Biology, 2nd ed." kan vara något). Vad jag skulle tipsa om är att söka artiklar via den allsmäktiga pubmed (all hail) och kanske med sökord som "skeletal growth", "skeletal remodelling process", "bone remodelling physiology" och dylika termer. För att dessutom få en mer generell förklaring på det mesta, håll dig till att söka på enbart 'reviews' så slipper du få alla djupgående artiklar. :)

ArchAsa sa...

Tack! Dietanalyser utförs på bundna isotoper av t ex 13C och 15N som upptas av alla biologiska varelser fram till dödsögonblicket. Skrev ett litet, mycket övergripande inlägg om detta för ett tag sedan.