25 juni, 2008

Medicinfåret

Två doktorandkurser till hösten. Först genusvetenskap vilket intresserar mig lika mycket som navelludd. Är de celler jag studerar under mikroskopet av kvinnligt eller manligt kön och vad är skillnaden mellan dessa? Genus i samband medicinsk forskning på cellnivå är inte goda vänner. Per obligatorium är ibland högst överskattat.
Uppföljning sker med in situ hybridisering (ISH) och immunohistokemi (IHC). Förvisso har jag jobbat med båda dessa metoder tidigare, men att få dokumenterade kunskaper på papper skadar aldrig. Faktum var att hela mitt ex-jobb för två år sedan handlade om ISH.

I korta ordalag: effektiv metod - dåligt projekt.

Mest intressant personligen är om jag kommer tvingas klona mig själv till hösten. De obligatoriska ansökningarna skickades in i våras, igen, och beroende på dess utfall öppnas även dörr #3 till framtida läkeriet. Jag gillar valmöjligheter, utmaningar och ser på framtiden med positiva ögon. Men om dygnet hade 48 timmar vore jag synnerligen lite gladare.

Kalla mig Dolly.

12 kommentarer:

Pysseliten sa...

Doktorera och plugga till läkare parallellt? Visst går det, brorsan disputerade ett år efter läkarexamen. Bara man är inställd på hårt arbete och har familjen bakom sig! (Och lite paus i forskningen initialt kanske...)
Jag håller tummarna att du kommer in!

Doktoranden sa...

pysseliten: Det är målsättningen, ja. Antagningen till läkeriet som jag söker är lite speciell (man börjar på T6 och inte från början) men när ("om" är inte relevant) jag väl kommer in så skulle jag nog läsa 1-2 kurser och samtidigt doktorera på halvtid. Efter det gör jag nog helst klart min PhD och därefter färdigställer läkeriet. Men samtidigt vill jag också iväg och göra post-doc efter disputation, har sikte på antingen Australien eller Nya Zeeland. Finns mycket i framtiden och det mesta har trots allt en finurlig tendens att ordna sig till det bästa!

Glaset är halvfullt och inget annat.

KatBat sa...

Håller näbbar och klor för att du kommer in, det råkar ju vara det roligaste jag har gjort. Faktiskt.

Doktoranden sa...

katbat: Till slut kommer jag in, har ingen tvekan. Återstår att se om det blir nu eller vid ett senare tillfälle. Jag har förhoppningen högt men gråter inte floder om det dröjer ännu ett tag. Har ett fantastiskt stimulerande jobb jag trivs fina fisken med. Drömmen att kunna arbeta med forskningsbiten och samtidigt med samma sjukdomsförlopp rent kliniskt kvarstår. Det vore en synnerligen stimulerande miljö.

Tack för hållna näbbar och klor!

Tolkia sa...

Jaja, det är poppis att kasta skit på genusvetenskapen. Det är dock ibland nyttigt att lyfta blicken från labbänken och se ett lite större perspektiv - ha du dessutom planer på att jobba med de människor vilkas kroppar byggs upp av celler i stil med dem du odlar i flaska blir plötsligt mycket som verkar ovidkommande i laboratoriet inte fullt lika ovidkommande.

Doktoranden sa...

tolkia: Well, jag är beredd att både hålla med och inte. Det faktum jag opponerar mig mot är att en kurs i genusvetenskap är ett obligatorium oavsett ens forskningsområde. Det är lättare att sätta genus i perspektiv till vissa saker än andra. Celler i odlingsflaskor är inte ett uttalat ämne att sprudla av idéer när det kommer till just genus.
Det sagt, jag vet också det går att hitta infallsvinklar mot genus även i min egna forskning eftersom vissa sjukdomsförlopp är mer "favoriserat" över ett kön än det andra med fortsatta dialoger och resonemang om man vill dra ut på det, dessutom ska begreppet genus inte heller kopplas enbart till kön eftersom det finns fler aspekter. Men jag falierar ändå till trots att se det viktiga och vesäntliga i det, fast det kanske bara beror på att min emotionella kvot för genus är lika grund som en tesked.

Tolkia sa...

Det kanske också bör sägas i sammanhanget att genusdelen av den omtalade kursen motsvarar typ en poäng i det gamla poängsystemet. Så jag tycker inte alltför synd om dig. ;)

Doktoranden sa...

tolkia: Men i alla fall lite.

Tolkia sa...

Hahaha, fick jag plågas så skall du ... ;)

Doktoranden sa...

tolkia: Ack, bitterljuv är världen.

Mård sa...

åh lycka till med antagningen. så värt att du isåfall kan börja på klin och slippa preklineländet. vet inte till vilket uni du söker men i sthlm finns iaf läfo - läkarprogrammet med forskningsinriktning - och alla som går det forskar på ett eller annat sätt under tiden de pluggar, och finansierar således sina studier. hur ligger just din plan till?

Doktoranden sa...

Mård: Tack snälla. Ja det är en skön förmån med möjligheten att börja direkt på klin (min grundutbildning är väldigt snarlik läkarnas preklin och många kurser läser vi tillsammans), förutsatt man kommer in. Har ännu inte lyckats men ligger bra till. Läfo lät intressant, något jag faktiskt inte kände till.
Min plan för mig är att möjligheten att jag kan bedriva forskning på halvtid samtidigt som studierna, men framtiden lär utvisa hur det blir mer exakt. Kanske tar jag uppehåll från det ena eller andra under vissa perioder, det återstår att se när det blir aktuellt. Att jag både vill forska och arbeta kliniskt i framtiden är en stor målsättning hos mig och något jag jobbar starkt för, det är lika säkert som skrivet i sten.