Förmiddagen bjöd på huvudbry när jag som bäst satt och försökte knäcka koncentrationsberäkningar på lustiga kemikalier (detta är ett koncept som FYI är lika mentalt påfrestande varje gång eftersom man aldrig lär sig). Mitt i allt dyker min handledare upp från tomma intet iförd snygga snickarbyxor i lysande blått fulla med verktyg ackompanjerad av en skotskrutig flanellskjorta rödare än arteriellt blod och som hade sin livspeak någon gång cirka 1982.
- Stilfullt, tänkte jag i stilla ro medens läpparna lyckligtvis nöjde sig med en liten smirk.
Tydligen var han på väg ut till stugan för att snickra inför sommaren och behövde sin dator apparently för att hooka upp internätet där ute (jag tror stenhårt att han behövde den för att kolla byggplaner istället). Småskrattande en liten stund, knäckte koncentrationsproblematiken och gick sedan på lunch med en kollega för att diskutera livet i största allmänhet.
Avrundade maten med en stark caffé macchiato.
15 maj, 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar