01 oktober, 2008

La Italia

Vill ni veta en hemlighet? Jag är italienare. Det är bara så att jag föddes i fel land. Varför skulle jag annars ha sådan passion för just italiensk mat (eller matlagning över huvudtaget)? Nämn saker som antipasto, risotto, pizza, primi men framför allt pasta och jag går igång som Enso Ferrari över hans bilar. Det är något synnerligen magiskt över god pasta, väldoftande och färska kryddor med alla smaker och dofter från olivoljor, parmesanostar och parmaskinkor. Ja, det är bättre än sex.
Just nu är jag inne i en riktig italien-period och det prövas nya rätter på löpande band. Här tidigare i veckan lagades en fantastisk spaghetti med en makalös tomatsås som hade aubergine som bas. Men det är inte receptet som bjuds på idag, ni får hålla till godo med pasta al forno con pomodori e mozzarella, eller på ren svenska; ugnsbakad pasta med tomater och mozzarella.

1 silverlök, finhackad
2 klyftor vitlök, finhackad
1 torkad chili
3 burkar plommontomater
En stor näve färsk basilika
Liten skvätt rödvinsvinäger
2 paket färska lasagneplattor (eller orecchiette om du hittar)
Massor av färskriven parmesan
2 bollar mozzarellaost
Olivolja
Havssalt och nymald svartpeppar

Värm ugnen (200 grader) och sätt på en stor kastrull med vatten. I en stor kastrull häller du ett par skvättar olivolja, silverlöken, vitlöken och den smulade chilin. Fräs sakta några minuter utan att det får färg. Tillsätt tomaterna, mojsa runt och låt sjuda några minuter extra. Hacka basilikabladen grovt och ner i såsen, smaka av med salt, peppar och eventuellt lite rödvinsvinäger efter smak.
Ta lasagneplattorna och skär i lite mindre ark och sedan i breda stänger. Ner i det kokande vattnet bara en kort minut. Ta upp pastan och blanda ihop med hälften av tomatsåsen. Lägg lite pasta i botten av en ugnsform, häll på mer tomatsås, en näve parmesan och en skivad mozzarellaboll. Upprepa tills allt är slut och avsluta med lite mer parmesan och basilika ovanpå. In i ugnen i 15 minuter och ta ut när den är gyllene, knaprig och bubblar.

Ottimo!

7 kommentarer:

Anna (Orka mera) sa...

Då är jag nog också född i fel land. Italiensk mat är underbart. Och med ditt goda recept på näthinnan ska jag nu gå och smälla i mig en gammal hederlig svensk fiskgratäng :(

Doktoranden sa...

Anna, jag har precis tränat och ska därför direkt hem och äta en till portion Italien följt av några bitar Dark Premium Raspberry. Hoppas fiskgratängen smakar! (ah, man måste älska ironi)

Maria Byström sa...

Mmmmm. lter underbart! En rätt jag kan äta också :-)

christel sa...

Hmm.. mig lurar du inte! Det saknas svart hår, hetsigt temprament och en massa gestikulerande när du pratar... Men annars så :)

Doktoranden sa...

Maria, absolut! Jag ska förstärka rätten nästa gång med lite parmaskinka men enbart vegetarisk var den nothing short of fantastisk.

Christel, okej då. Jag saknar håret, gestikulerandet och temperamentet (vad filmjölk jag framstår som), men passionen för mat går aldrig ur. Det vore som att försöka tvätta bort ränderna på en zebra.

Tolkia sa...

Det finns i och för sig inte så få italienare med brunt till ganska ljust hår. Fast jag har en känsla av att hudfärgen skulle ha lättare att passera i Storbritannien. ;)

Doktoranden sa...

Tolkia, jojo. Tack för den ditt charmtroll.