Hey yo, det stormar i doktorandlivet.Skriver vidare på min litteratursammanfattning (en minimalistisk inblick till höger). Vidare klurar jag på varför de funktionella studierna är lika svåruppnåeliga som att handplocka ned stjärnor från himlavalvet. Kanske för att de i allra högsta enkelhet inte syns i fullt dagsljus. Det hjälper mig dock föga utan gräver vidare i litteraturens hieroglyfiska samfund med min leksakspade i färggrann akrylplast. Siktet ligger inställt på Japan för tillfället. Man säger allt brukar lösa sig med tiden, jag hoppas det även gäller forskning och doktorerande. Sökte lite sympati hos vänner och tillika doktoranderna A och E i byggnaden bredvid. De kände direkt igen mina symptom och jag gick därifrån en timme senare med lite lättare steg än när jag kom.
Men det finns ljuspunkter; några är T6 till hösten, Marstrand i maj och Stockholm till helgen. Därför sjunger jag i yrvädersglädje gärna med i Covered Calls fantastiska Shine trots allt.
5 kommentarer:
Jag är full av beundran för ditt mod att inte backa för en sådan utmaning och jag tror att det stämmer "som man säger" att det kommer att bli lättare med tiden! Efter uppåt blir det neråt ...
(Tänk vad bra det är med litteratursammanfattningar, ett mycket användbart arbete!)
Pysseliten, verkligen. Jag börjar inse hur bra dessa litteratursammanfattningar är. Det hjälper till på många sätt; inför mittseminarium, avhandlingsskrivande, skrivande i allmänhet, breddande av sin kunskap osv. Det är mycket jobb men absolut och alltid värt det.
Och man kan dra nytta av varandras reviews också!
Den låten var med på prenumerant-cd:n till SRM. Riktigt grym. Vet du om skivan är nåt att ha?
Pysseliten, så långt har jag inte kommit men jag litar på dina ord.
Emil, skivan i sig är helt ok (den finns på Spotify). Favoriterna är, förutom redan nämnd, Til' The End och Nothing At All.
Jag ger lätt skivan tre stetoskop av fem. För övrigt också det band jag röstade på ska få spela på Nordic Rock i maj.
Skicka en kommentar