27 februari, 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
skip to main |
skip to sidebar
Doktoranden är ett barn av blandbandsgenerationen. Gift med bästa E och tillsammans har dom tre fabulösa barn. Doktoranden är glad och lättsam med en hint av neurotisk envishet. Jobbar ideligen för att till slut disputera inom medicinsk biovetenskap samt bli färdigbakad läkare, men i samtida klang hinna med alla de andra sakerna livet för med sig.
Dessa texter är ögonblick ur resan som kallas livet med höga berg, djupa dalar och emotionella avstickare riding shotgun.
Dessa texter är ögonblick ur resan som kallas livet med höga berg, djupa dalar och emotionella avstickare riding shotgun.
Jag läser (utöver kurslitteratur)
Blog Archive
-
▼
2009
(265)
-
▼
februari
(27)
- Middag i det doktorandska residenset
- my own......my preciousssssssss
- Tenta i visceral anatomi skriven
- Molarer och emotionell cerebrumproblematik
- Och telefonen ringer...igen
- Rant (engelska)
- Dubbelmarinerad kycklingfilé med päron- och tomatc...
- Stolthet och fördom
- Mozzarella- och parmesangratinerad fänkål med hels...
- En fars om stetoskop
- Kila iväg nu
- Spandex och pudel revisited
- När kärleken slås i bojor
- Mänskligheten är ingen ö
- Livet i en kartong, VIII.
- Ordbeklädd skönhet
- Idag
- Begreppet 'trött'
- Är du en fisk, eller?
- Everybody, meet Pontus.
- Ardbeg
- Livet i en kartong, VII.
- Syrgas
- Surprise
- Viscerala organens anatomi
- Livet i en kartong, VI.
- Pimp it
-
▼
februari
(27)
8 kommentarer:
Mmmm... I like!
Har också en "all black".
:)
/Mr F
MrF, jag kollade faktiskt på en "all black" men kände att det skulle bli lite för svart för min smak. Hursomhelst är Card.III ett fantastiskt stetoskop med suverän ljudåtergivning.
ujuj. jag trivs fint med mitt klassiska. låter bra. Jag hör allt=) och så är det grönskimrande!
Kat, grönskimrande? Ach so. Nog för att man skulle klarat sig alldeles utmärkt med ett Classic II, men seriously, jag gillar prylar.
Träffade igår på en kandis när jag var med dottern på akuten som klådde mitt egna stetoskop med råge; ett Master Cardiology all-black. Riktigt sniggt. Sen kom ST-läkaren in och använde det lilla standardstetoskopet som hängde där. Fann bara situationen lite rolig.
Very ädväänsd!
(Och apropå storyn ovan, visst var det dig jag drog nån liknande för med kardiologernas små läkemedelsstetoskop och kandisarnas ultrahighteckförstärkarprylar för 10.000?) :)
hehe, good times.
Mårr, verrry!
Jepp, den storyn drog du. Ytterst charmerande to say the least.
Anne, ja för mig. För folk i min eminenta närhet har jag förvandlats till ett störande moment där jag kommer med stetoskopet i högsta hugg.
På dem bara, egentligen vill de bara ha ett eget.
Skicka en kommentar