Joråsåatteh, tentan kördes den här gången med nästan minsta marginal möjligt. Yippie-ki-yay mf hade jag uttryckt mig om det fanns en avsikt att imitera Bruce Willis i Die Hard. Den avsikten har jag inte. Min avsikt, eller åtminstone intentionen är att försöka se det hela i ett något längre perspektiv än min nätta näsa. Går inte gräva ned sig över sådant som egentligen har en ganska ringa betydelse. Eller ringa och ringa, måhända fel ordval ty underkända tentor inte är acceptabelt när man i slutändan vill ha ut sin examen. Men således, en omtenta är inte ens en liten del av världen. Inte när man kokar ned omständigheterna till eufemismen av en välsmakande fond. Allting, eller åtminstone det mesta måste beskådas med ett mer ansenligt perspektiv. Onekligen är dock ändå faktumet att jag och tentor verkligen inte går hand i hand, en mental writer's block varje gång jag sätter mig med dessa examinationsluntar framför mig. Sympatikusdefekt någon? Samtidigt får jag också se det från den positiva sidan, eller snarare att jag måste ha denna arma synvinkel att man förhoppningsvis blir ännu bättre på de områden som har avverkats. Det finns ju ett längre perspektiv i allting som knappast står eller faller med ett endaste tentaresultat.
Så vi ser det så här; sommarläsningen räddad. Negera Bob Hansson och hans Kärlek hur fan gör man?, eller för den delen tegelstenstext av Alan Sokal. Njurmedicin är ju faktiskt grejen, om man är lagd åt det lite masochistiska hållet. Men innan bokmässigt återtåg gör vi först lite resor, njuter av tillvaron och musik på det. Lite alternativsommar '10* sådär.
*ett urval
Så vi ser det så här; sommarläsningen räddad. Negera Bob Hansson och hans Kärlek hur fan gör man?, eller för den delen tegelstenstext av Alan Sokal. Njurmedicin är ju faktiskt grejen, om man är lagd åt det lite masochistiska hållet. Men innan bokmässigt återtåg gör vi först lite resor, njuter av tillvaron och musik på det. Lite alternativsommar '10* sådär.
*ett urval
- J.R. Richards - June Becomes July
- Emerson Hart - If You're Gonna Leave
- Matthew Perryman Jones - Feels Like Letting Go
- Jason Walker - Down
- Tyler Hilton - I Believe In You
- Ace Enders & A Million Different People - When I Hit The Ground
- Ross Copperman - As I Choke
- Michelle Featherstone - Careful
- Mat Kearney - Annie
8 kommentarer:
Så synd. :(
FiaLisa, är rätt likgiltig över det hela. Omtentor stör mig inte. Ser det bara som en möjlighet att lära mig mer. Halvfulla glas och sådär.
Oj. så där positiv kan inte jag vara. Tänker inte förstöra din själsfrid med att ge exempel på vad jag brukar tänka. Jag är nästan lite avundsjuk...
FiaLisa, haha, min själsfrid tror jag inte du lyckas förstöra hur mycket du än skulle försöka! Så för all del, upplys mig om ditt omtenta-state-of-mind. Jag fortsätter att roa mig med proteinkvantifieringar så länge...
Nåväl, jag sitter ju troligen i samma sits, även om jag inte fått resultatet än men trots mina försök att omprogrammera mig och tänka som du (vad bra nu får jag en möjlighet att lära mig mer) så hamnar jag i varv efter var i min negativ spiral:
*Jaha, nu får jag ägna varje ledig tid i sommar åt att plugga.
*Kör jag tentan nästa gång kommer det bli jättejobbigt i höst när jag måste plugga till två tentor samtidigt.
*Ibland spårar jag ur totalt och börjar tänka att "det går aldrig" nu kommer jag fastna på spärren om ett halvår.
Men jag ska sluta tänka så från och med nu. Det är klart att det är bra att jag får lära mig mer :)
FiaLisa, jag kände exakt likadant förut. Sen insåg jag att det hjälper föga. Dessutom känner jag än mer lugn då jag inte ska plugga till hösten (inte på ett helt år faktiskt), utan vara lite pappaledig och sen enbart jobba på labbet.
Behagligt.
Åh vad härligt. Både pappaledighet och lite forskningsfokus.
FiaLisa, härligt indeed. Händer så mycket i mitt forskningsprojekt just nu att bara tanken på det gör mig glad.
Skicka en kommentar