Min handledare och chef skrattar alltid lika gott varje gång jag nämner ordet "sista" när det kommer till forskning och laborationer. Egentligen finns det bara en början och en fortsättning. Men ändock, min frånvaro från den laborativa miljön kommer att vara påtaglig då nu pappaledigheten står för dörren och i dess kölvatten nya utmaningar likaså.
Återstoden av mina arbetsdagar beklär sig närmast i en resa till whiskeyns förlovade helgedom Skottland och Glasgow i morgon. Inte nu för att jag ska dit och springa på whiskeyprovningar då jag varken känner någon smakskillnad mellan tallbarr, gran eller tjära. Rävgift som rävgift. Nej vad som istället hägrar på denna europeiska kontinent är den största konferensen inom mitt forskningsfält. Tydligen är det också tänkt att jag ska dit och presentera min forskning, vilket därmed leder texten osökt in på det uppenbara faktumet att jag sitter på hotell Blu i Sky City på Arlanda och skriver dessa rader - samtidigt som jag självfallet knaprar Malaco Truly från Pressbyrån. Men varför ändå i alla fridens helgedomar tillbringar jag en midsommarafton ensam på ett hotellrum på en flygplats? Ja miserabiliteter aside så hade jag icket mycket till val det ska sägas. Tydligen föredrar den svenska luftfarten att morgonflyg inte ska existera på midsommardagen varpå stackars intet ont anande doktorander måste flyga ned dagen innan när de till råga på allt gjort det inte helt strategiska draget att bosätta sig norröver. Så midsommarmiddag inmundigades på Stockholm Fisk; hängmörad entrecôté, rabarberkruka med vit chokladparfait samt lite rosévin där jag även stiftade bekantskap med en forskare från hemstaden. Hade ändock hellre tillbringat den med mina barn springandes runt benen, trevligt sällskap och tillika goda drycker i ett mygginvaderat Norrland.
Man vill alltid ha det man inte kan få och älskar högst det man saknar mest.
Pappa är hemma om några dagar.
Återstoden av mina arbetsdagar beklär sig närmast i en resa till whiskeyns förlovade helgedom Skottland och Glasgow i morgon. Inte nu för att jag ska dit och springa på whiskeyprovningar då jag varken känner någon smakskillnad mellan tallbarr, gran eller tjära. Rävgift som rävgift. Nej vad som istället hägrar på denna europeiska kontinent är den största konferensen inom mitt forskningsfält. Tydligen är det också tänkt att jag ska dit och presentera min forskning, vilket därmed leder texten osökt in på det uppenbara faktumet att jag sitter på hotell Blu i Sky City på Arlanda och skriver dessa rader - samtidigt som jag självfallet knaprar Malaco Truly från Pressbyrån. Men varför ändå i alla fridens helgedomar tillbringar jag en midsommarafton ensam på ett hotellrum på en flygplats? Ja miserabiliteter aside så hade jag icket mycket till val det ska sägas. Tydligen föredrar den svenska luftfarten att morgonflyg inte ska existera på midsommardagen varpå stackars intet ont anande doktorander måste flyga ned dagen innan när de till råga på allt gjort det inte helt strategiska draget att bosätta sig norröver. Så midsommarmiddag inmundigades på Stockholm Fisk; hängmörad entrecôté, rabarberkruka med vit chokladparfait samt lite rosévin där jag även stiftade bekantskap med en forskare från hemstaden. Hade ändock hellre tillbringat den med mina barn springandes runt benen, trevligt sällskap och tillika goda drycker i ett mygginvaderat Norrland.
Man vill alltid ha det man inte kan få och älskar högst det man saknar mest.
Pappa är hemma om några dagar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar