Tröttheten slår mig som ett skenande tåg rakt in i solar plexus. Förra veckans mastodontarbete med i snitt 12 timmar per dag på labbet (där jag normalt ska jobba 4 timmar per dag) tog ut sin beskärda och retrospektiva rätt. Produktivt, javisst. Sömndepriverad i efterlopp, lita på det. Det positiva är timmar tillgodo på pluskontot. Har ändock ett sömnbehov som sträcker sig ifrån en ledig fredag kväll med gott vin och räkor till en sen söndag morgon där brunch inmundigas med familjen när solen gått upp och lyser starkt över de vita taken. Veckan som gått har, hitintills, varit extrem på många sätt. Kursledningen tycker det är fantastiskt att varva föreläsningar 8-15 med ytterligare två timmars praktik varje dag post hypoxiskt föreläsningskoma (kaffe är det enda sympatikuspåslag man kan tillgodogöra sig). Har hunnit med att vara på operation och lära mig rutiner, utbildats i detta landstings evigt värdelösa journalsystem som nu kommer med flashiga (yeah right...) uppdateringar, utbildats i traumahantering och lärt mig suturera sår med snigga(?) stygn. Ställer någon upp som försökskanin? Lovar vara snäll med nålen och tråden. Får nog vid närmare eftertanke fara förbi ICA och köpa en biff eller nåt.
På måndag är det medicinplacering. Lutar åt nefrologi.
Ska bara sova och klippa håret först.
På måndag är det medicinplacering. Lutar åt nefrologi.
Ska bara sova och klippa håret först.
2 kommentarer:
Wettexdukar är rätt så bra att provsy i, fast kött är nog roligare.
Mårr, Wettex you say? Tål att testas. Om man inte blöter trasan, ska det symbolisera torr hud med nedsatt turgor hos gammal 80-åring? Borde förvisso införskaffa mig ett suturkit som kostar en del kännbara dållars. Alltid en baksida med myntet...
Skicka en kommentar