Hela staden hade under vår flykt till norrländska skog och marker blivit totalt inbäddad i Korpilombolo-bomull. Aldrig sett så mycket snö sen jag var en liten parvel och sprang omkring i en blå overall storlek 104 och vitluddig mössa med öronlappar på 80-talet. Virade därför på mig halsduken och jackan med ullkrage tätt om halsen följt av att stoppa in en grinig stor grabb, en alltid leende dotter och sovandes lillgrabb i bilen tillsammans med E för att bekanta mig med de familjära omgivningarna. Längs stadens gator styrde jag kosan mot Costas för att inhandla fantastiska kaffebönor och Sverigets godaste kaffe för att långsamt avnjutas i detta dagens kyliga vinterlandskap. Att hitta tillbaka till sitt behagliga lugn efter veckor av sympatikus kräver inte mer än en vettig kaffe i pappmugg och glada barn bland gator där man känner sig mer hemma än någon annanstans. Helheten är nästan i sin utformning alldeles för enkel.
Till veckan är det dubbeltenta.
Jag säger bara det.
Cotton Trees.
Till veckan är det dubbeltenta.
Jag säger bara det.
Cotton Trees.
4 kommentarer:
Har du handlat mer costaskaffe så kommer jag på besök direkt när jag landat.....
Boris, självfallet har jag inhandlat mera kaffe på Costas. Det blev Finca La Pira-blandning med smak av röda frukter och honung på inrådan av gurun själv. Besök är välkommet, jag värmer espressobryggaren lagom till ETA.
Det låter ganska fantastiskt med bomullslandskap.
Anne, det är riktigt vackert. Jag har varit ute och fotograferat.
Skicka en kommentar