Efter dagar av diffus buksmärta gick det inte längre. Helt bra under hela dagen men under middagens intågande slår buksmärtorna i med en kraft runt VAS 6-7. Då är det faktiskt inte helt roligt på torpet. E tycker jag är dum i huvudet när jag anser att jag själv kan köra bil in till akuten (hennes analys var troligen väldigt adekvat och riktig medelst min var i ett tillstånd av inte helt glasklar art) och tycker vi ska ringa på ambulansen. Det kändes för mig bara bisarrt och istället ringde vi hit A som kom till barnvaktsräddande nöd och E körde in mig till akuten.
Bekanta rum. Familjära korridorer. Ett ställe jag trivs så bra på i vanliga fall när man befinner sig på andra sidan i sin pyjamas. Nu låg jag istället där på britsen, ont som ett helvete, och ville ha hjälp asap. Hjälpen kom ganska fort med den klassiska triaden av anamnes/status/provtagning. Fick även äran att hutta i mig en "Gastric Cocktail" som smakade någonting mellan mögligt bröd och diskvatten. Hjälpte gjorde den inte heller. När så lab-svaren kom var det perfekta prover sånär som på lilla G-GT:t - lätt förhöjt. Ni invanda i världen förstår således exakt vad det handlar om och åt er andra så handlar det om något så bisarrt som misstänkt gallsten. Gallsten? Jag!? Det brukar gamla folk få, som äter dålig kost, som inte motionerar och fler riskfaktorer därtill. Men nejdå, de dyker upp hos mig. FFS! Så fram med sprutan, ner med byxorna och in med 75mg Voltaren i muskeln bara. Hej vad det går och oj,... så det hjälpte. Magi på spruta. Nog för att jag ordinerat det själv till patienter med smärta, men vilken fantastisk effekt. Inte undra på att man måste tycka om sjukvården. Sen åkte jag hem. Idag funderar jag skarpt på om det här med ålderskrämpor verkligen kommer när man passerat trettio. Eller var det en underlig engångsföreteelse innan fyrtio?
Bekanta rum. Familjära korridorer. Ett ställe jag trivs så bra på i vanliga fall när man befinner sig på andra sidan i sin pyjamas. Nu låg jag istället där på britsen, ont som ett helvete, och ville ha hjälp asap. Hjälpen kom ganska fort med den klassiska triaden av anamnes/status/provtagning. Fick även äran att hutta i mig en "Gastric Cocktail" som smakade någonting mellan mögligt bröd och diskvatten. Hjälpte gjorde den inte heller. När så lab-svaren kom var det perfekta prover sånär som på lilla G-GT:t - lätt förhöjt. Ni invanda i världen förstår således exakt vad det handlar om och åt er andra så handlar det om något så bisarrt som misstänkt gallsten. Gallsten? Jag!? Det brukar gamla folk få, som äter dålig kost, som inte motionerar och fler riskfaktorer därtill. Men nejdå, de dyker upp hos mig. FFS! Så fram med sprutan, ner med byxorna och in med 75mg Voltaren i muskeln bara. Hej vad det går och oj,... så det hjälpte. Magi på spruta. Nog för att jag ordinerat det själv till patienter med smärta, men vilken fantastisk effekt. Inte undra på att man måste tycka om sjukvården. Sen åkte jag hem. Idag funderar jag skarpt på om det här med ålderskrämpor verkligen kommer när man passerat trettio. Eller var det en underlig engångsföreteelse innan fyrtio?
4 kommentarer:
Nja. Det är väl som vanligt inte riktigt så svartvitt. Man kan också säga att gallsten brukar folk få som har benägenhet för det; grannens dotter hemma hos föräldrarna hade väl sin första när hon var i skolåldern (Ålderskrämpor, anyone? Fast ung är ju också en ålder.). Not nice, i vilkret fall som helst.
Jag opererade bort gallblåsan innehållandes en gallsten á 2 cm i diameter när jag var 30, även solen har sina fläckar. Skönt att du mår bättre.
Fundera no more. Ålderskrämpor kommer som ett brev på Posten efter 28. Trust me:)
Tolkia, mestadels grått med nyanser mot svart atm. Och nej, not nice at all.
FiaLisa, en sten á 2cm klarar man sig gott utan. Lär väl hamna där så småningom no doubt. Bevisligen går det ju fina fisken även utan.
Linda, efter 28? Det var lungt upp till 30, således får 20-perioden tillskrivas som livets friska stadium. Nu är det andra bullar och ljud i lådorna.
Skicka en kommentar