DaddyDay

Vaknar kallsvettigt upp ifrån mardrömmen där livet fullständigt raserats under korta ögonblick av fasor. Andetagen är hårt rivande, djupa, tunga, verkligheten känns under ett ögonblick diffus och oklar. Drömmens svärtade fantasi skiftas långsamt ut mot barnens lekfulla och ljudliga morgonhumör från något annat hörn av bohaget. Inser jag ligger tryggt i min säng, allt är som det brukar och det är en söndag likt alla andra. Utanför ytterdörren står fortfarande den snölykta vi byggde under gårdagen med influenser av både snödöpning och snöbollskastning. Barnen kommer inspringande i sovrummet. Grabben har en hel bok av teckningar som han nästan kastar över mig. Ett regn av färger och konstellationer. Dottern håller fram en presang. I det medföljande kortet har grabben skrivit "vi älskar dig pappa", självfallet med spegelvänt S. Rörd är ett understatement. Under presangpappret finns ytterst fina espressomuggar från Rörstrand/Filippa K. Dom vet pappan gillar sitt kaffe. Omfamnar dem båda och när de med emfas yttrar orden jag redan läst i kortet är det lätt bli sentimentalt blödig.

En söndag likt alla andra?

Kanske lite bättre än vanligt.