Ledigt. Semester. Tanken var ju att vi skulle göra så lite som möjligt den här gången, inte flänga omkring som rotlösa bohemer. Ett bröllop i norr, sen var det hemmaliv för alla pesetas. Då är det helt och hållet legitimt att fråga varför jag och hela familjen nu sitter hos min kära syster & c.o. utanför hufvudstadens tullgräns i härligaste solis (no kidding) bland pooler, båtar och kylt rosévin. Men förvånas borde varken jag eller E, vi känner varandra, och oss själva vid det här laget. Sitta stilla och rulla sommartummar har aldrig varit vår sång (rent musikmässigt är det Bed Of Roses och i filmens värld Coyote Ugly. Låten är ju i sig logisk, men jag kan ju åtminstone hoppas hon inte finner mig så pass osmaklig som en coyote ugly innebär och vill gnaga av sin egen arm varevigaste morgon).
Så här i söder blir det därför lata dagar med både shopping, Kolmården med kidsen, träffa folk och helt enkelt det enklaste vackraste. Sitta ute på gräsmattan i ottan med kaffe i handen, lillprinsen raceandes mellan äppelträdet och syrener i steppdansande fart med ljudliga decibel. Laga fantastisk mat med min kackelhöna och tillika fantastiska syster. Ja för mig är söder långt mer hemma än norr. Här har mitt liv utan von oben-perspektiv ett J. von Anka-värde, mer färgrikt, vackrare. Ofrånkomligt så, här är andetagen lugnet personifierat. Här är mitt liv, om vi ska koka ned det till en fond.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar