Lovi lovi

Och således är därmed vardagsveckan avslutad med helgen som stundar. De senaste dagarna har varit mer givande än vad som initialt ens nämnvärt kunde hoppas på. Metoder, begrepp, termer, arbetsförfaranden, nya människor och kontakter, historier, patienter, mediciner, operationer och fan samt hans genuint obesa moster. Preklin släng dig i väggen, det har inget med läkeriets kärna att göra mer än att ge någon sorts grundkunskap så man inte faller omkull fullständigt när man grillas i kunskap av ÖLen för dagen. Igår var jag 1:e op-assistent x2 och således stod med händerna i bukar, vred och vände, suturerat ihop långa sår, learning by doing som det så sniggt kallas på vårt andra modersmål. Det är fullständigt fascinerande att först prata med en patient pre-operativt om vad som ska göras, därefter samma eller nästföljande dag gå in i en op-sal och utföra det man pratat om i några timmar för att den efterföljande dagen träffa patienten i ett vaket och friskare tillstånd. I love it.

Utöver det så jobbades det idag halvdag (tydligen enl rutin) där det varje charmanta fredag bjuds på affärslunch. Det inmundigades västerbottensostkyckling med rostad mandel, potatis- och palsternacksmos samt grillade grönsaker med citronbalsamico. Till detta xanadús frukt- och valnötsbröd med västerbottensostsmör. Som dessert var det krämig kladdkaka med vispad grädde. Därefter tog jag, löjligt mätt och belåten I might add, min iFån som i sig fått installerad en fantastisk applikation av kamerafilter samt film modell vintage. Faktum är att ju bättre och mer man fotar med vettig fotoutrustning, desto mer vill man också jobba med något enklare. Till detta funkar min iFån helt perfekt. Fotoexempel över detta kommer när denna regionsplacering är till ända.

Sedan beställde jag House of God. Nu ska det lagas middag och i morgon är det kvälls/nattjour på kirurgakuten.