11 augusti, 2009

Jobba jobbet och kära återseenden

När jag var nyanställd på institutionen och stod inför mitt forskningsprojekt med både skakiga knän och intresserad hjärna, då fanns P här. P kommer från Brasilien och var här under några månader som en del av sitt doktorandprojekt. Vi delade under en kortare tid mer än bara arbetsrum. Jag med att försöka greppa ett för mig helt nytt forskningsområde, han med att få sina resultat innan flyget tog honom tillbaka hem. Vi delade skratt, glädje, frustration, avsked och vänskap under en kort men intensiv tid. Hela den emotionella biten som sätter en personlig prägel på tillvaron och aldrig går ur tiden.

Idag kom han tillbaka.

Mycket har hänt. Jag har kommit in på läkarprogrammet och hunnit en bra bit in i min forskning. P har disputerat och försöker nu slå sig in på en internationell och synnerligen kompetitiv forskningsbana. Men ändå är så mycket som förut.

Jag och P i samma arbetsrum.

Samma dumma humor.

Samma gamla vänskap.

7 kommentarer:

KatBat sa...

UNDERBART det låter! JAg saknar ju min gamla arbetsplats BIVA där skämten på värmländska av alla dialekter haglade. Där fick man skämta och ibland ganska grovt. På en sån arbetspats måste man. Jag kommer nog gästspela i höst, I need it.

Doktoranden sa...

Kat, åh it is. Mycket underbart. Och gästspel är att rekommendera.

Pysseliten sa...

P från Brasilien, Pedro, Pascal, Paolo...? Tänk att man hakar upp sig på det som man inte får veta.
Jag hälsar på mina kollegor på uni. allt som oftast, har behållit ett ben där i några projekt, som utskolning ungefär ... eller kommer man tillbaka?

Emil sa...

För att travestera Bogart i "Casablanca": I think this is the continuation of a beautiful friendship.

Doktoranden sa...

Pysseliten, P är for me to know och för dig att antagligen aldrig klura ut (but you're not far off).
Vidare är företeelsen om att behålla valfria lemmar i historien rätt intressant. Besöker själv gamla kollegor och arbetskamrater på institutioner där jag inte längre är kvar. Det är behagligt med gamla miljöer man känner igen och har trivts i.

Emil, perfekt travestering.

Anne sa...

härligt när man träffar människor från förr som man inte sett på ett tag. Och som du säger, saker förändras medan annat är precis som förut.

Doktoranden sa...

Anne, en ofta makalös och behaglig upplevelse där man väldigt lätt kan se skillnader, utveckling och andra saker som är exakt som förut.