My impossible sibling quantile equation of x=y

Började skriva en text om min halvsyskonrelation när jag insåg jag redan skrivit en sådan för rätt lång tid sedan, lite mer än ett år sedan. Så mycket som hänt och passerat sedan dess att läsa den nu ger en känsla av många liknelser och enorma skillnader. Vi växte aldrig upp tillsammans, utan alla befann sig inom sin egen kvadrant av upplevelser, besvikelser, styrkor och svagheter. Ingens relation var den andra lik. En förlorade sin fadersfigur innan denne far ens fick chansen att lära känna sitt barn. En annan fick stöd och uppmuntran men utan förmågan att uppskatta sin situation. Den tredje upplevde en kontinuitet av besvikelser med behovet att bli sedd och hörd, allt från en frånvarande fader som var och varannan helgkväll hittades däckad i soffan med det tomma och torra helröret bredvid sig. En fjärde hade båda sina föräldrar närvarande under ett och samma tak och ville alltid deras barns allra bästa men som dessvärre aldrig såg eller uppskattade den starka vilja med vilken de försökte ingjuta deras passion för livets fantastiska egenskaper och möjligheter. Den sista idioten var jag. Olikheterna av våra differentiella bakgrunder och sidoförskjutningen av normalfördelningen till trots fanns den gemensamma nämnare som trots alla motgångar och olikheter göt en grund där vi alla kunde samlas emellanåt; vår fantastiskt starka mor. I henne fanns gemensamheten av kärlek, beundran och styrka vi alla värdesatte högre än någonting annat hos henne. Sen gick hon och dog.

Problemen av våra enskilt olika historier, som därmed under många år överskuggats av hennes varande och varma händer, blixtrar upp till ytan som det värsta av oväder den mörkaste och gråtmilda och molnbeklädda himmel i manna minne. Alla våra olika upplevelser har under alla år bäddat för hinder, misstolkningar, missförstånd, relationsproblematik och torr kommunikation. Hur bisarrt är det när man inte ens kunnat telefonera till sin bror utan en känsla av att känna ett behov att skriva upp en lista av samtalsämnen på ett A4 innan man slår numret för att undvika pinsam tystnad? Ett nummer som man till råga på allt måste leta upp i mobiltelefonens dammiga kontaktlista. Vissa situationer och relationer har varit lättare att överbrygga än andra, främst baserat på gemensam intressebasis och sinneslikheter trots ålderdifferenser och vågskålsegenskaper. Relationer strävar alltid enligt normer efter att fördjupas och växa, men hur kan relationer någonsin fördjupas när hinder som dessa ändå står i dess väg?

I sann och ärlig besvikelse kan jag därmed säga jag aldrig haft samma syskonrelation som jag ser hos många andra, inte minst hos mina egna barn. De utvecklar sitt egna språk, sin egna förståelse för varandra helt utanför ramarna av begreppsbilder för sina föräldrar. Från början var vi dömda till olikheter med variationen i våra uppväxter. Olika förhållanden, olika föräldrafigurer, olika situationer, olika händelser. Så varför skyller vi då våra fel på varandra? Våra egna tillkortakommanden projiceras till andras egenbetraktade oförmåga att visa empati och fördömande attityder som ändock bara förblir egenvridna spegelillusioner av sådant som rätteligen inte ens existerar. Vi lever i en fantasivärld där allting påstås vara av Fylkekänsla men under ytan bubblar frustrationer, ilska, ångest, ledsamheter, känslor av övergivenhet och skam, tankar över hur det kunde varit om "om" funnits. Historien heter det den heter av en enda primär anledning; det tillhör historien. Hur ska individer kunna befinna sig i nuet med vad som händer och sker i de sekunder och minuter de lever i när så stor del av dem lever i en historia med redan resolut skriven text omöjlig att sudda ut eller ändra dess utgång? Jag ångrar saker jag gjort, saker jag sagt, situationer jag befunnit mig i, men att tillåta sig själv gå vidare och lära sig av historien är en av de mest fantastiska gåvor vi människor belönats med. Vi kan förlåta, vi kan ta ett steg längs livets stig utan behovet att konstant blicka över axeln och minnas det som varit följt av det ofrånkomliga "varför?".

Jag älskar alla mina syskon innerligt, alla av dem har en betydelse av substantiell karaktär i mitt liv, hittills har jag ändock bara kommit under skinnet på en av dem och i utbyte hon under mitt. Med de andra två finns murar ännu för tunga för tidens tand att vittra ner och sönder utan allt hålls på glasartade fasader med enkelstaviga yttringar. Ingen känsla, ingen genuin ärlighet, ingen äkta kärlek. Vad jag kan göra åt det går mig förbi, historien är för mig avslutad men så länge de befinner sig mer i besvikelsen av vad som varit än vad som de facto kan bli är det föga som ligger mig i händernas makt. Jag kan beskåda det bisarra skådespel från första parkett där artigheterna flyter över glasaktiga ytor utan att som en slägga slå sönder det tunna skal av falskhet och äntligen tränga in på djupet. Måhända kan min ärlighet och rättframhet i textens torra rum betraktas både som burdus och plump, men varför ska känslospråk låsas in och värderas i stilla sinne när jag oundvikligt avskyr de avgrunder som skiljer vår närhet åt som borde vara lika naturliga som livet självt?


Min senaste spellista sommar09 är en perfekt tillika bräcklig reflektion av livets senaste händelser. Dess historia, dess nu och dess framtid. Mörker till ljus. Sorg till framtidstro. Så vill jag åtminstone förmå mig själv att tro. Till vems fördel det nu må vara.

sommar09 (Spotify playlist)
Veronica Maggio - Ingen Kommer Undan (ens i Sverige)
Throwing Muses - Counting Backwards
Dido - Quiet Times
A Camp - Golden Teeth & Silver Medals
Beth Orton - Ooh Child (alternate version)
Kristin Hersh - Piano 1
The Spinanes - Kid In Candy
Ed Harcourt - She Fell Into My Arms
Lisa Germano - Way Below The Radio
Damien Gurado - Trials
Juana Molina - Salvese Quien Pueda
Red House Painters - Summer Dress
Kristin Hersh - Silver Sun
Cat Power - (I Can't Get No) Satisfaction
Kristin Hersh - Vitamins V
Kristin Hersh - Piano 2
Tricky - Overcome
PJ Harvey - Send His Love To Me
Pixies - Where Is My Mind?
Hole - Petals
Mudhoney - We Are Rising
Garbage - Only Happy When It Rains
Kristin Hersh - A Cleaner Light
Mary Lou Lord - Lights Are Changing
Juliana Hatfield - Back To Freedom
The Lemonheads - It's a Shame About Ray
Dinosaur Jr. - Start Choppin' (LP version)
Screaming Trees - All I Know
Bon Jovi - Welcome To Wherever You Are
Bon Jovi - It's My Life
Dido - Northern Skies (remix)