21 juli, 2009

Bro över mörka vatten

Skulle kunna skriva långa texter och ord om alltihop. Om kramarna, om tårarna, om kondoleanserna, om bidragen och stöden till lungcancerforskning, om sorgen, om ilskan, om att slutligen släppa taget.

Men jag ser varken syftet eller behovet.

Idag var det begravning.

Det kändes sådär.

Dåligt och bra.

3 kommentarer:

linda sa...

jag skickar lite kramar. ta hand om dig.

Sara sa...

Ibland räcker ord inte till - ibland är de överflödiga.

Doktoranden sa...

Linda, jag gör så gott jag kan. Tack.

Sara, indeed de är. Känslan, saknaden och upplevelsen är allt.