29 juni, 2009

1944-2009

Sitter på min balkong med solljuset strilandes in över ekmöblerna genom det gröna lövverket. Ur ugnen osar dofterna från en av mina paradrätter, Biff Wellington. Telefonen ringde tidigt i morse, normalt innan solen ens gått upp om man inte befinner sig på dessa breddgrader. Ser att min far ringer, vet på en gång vad det handlar om och efter ett enkelt hej;

- Är det över nu?

- Hon somnade in för en liten stund sedan...

Sades inte mycket mer än så. Finns inte mycket att säga. Det har sagts så mycket under så lång tid att ord blir överflödiga som språk och förståelse, alla förstår ändå. Helt plötsligt blir allt än mer verkligt. När jag sa hejdå åt henne så sent som igår och fick ett knappt hörbart hejdå till svar, när jag strök henne på kinden och gav henne en puss på pannan, det var verkligen sista gången. Det var det. Det var allt. Det var mitt farväl till den som älskat mig ovillkorligt i 29 år, som obehindrat älskat alla mina tillkortakommanden och tillika goda egenskaper. Hon älskade mig när jag trots obstinat tonårsrevoltering gick tjugo meter framför henne på stan eftersom hon i mitt tycke var pinsam. Men ni förstår, det var hon aldrig, pinsam. Hon var fantastisk. Hon lärde mig så mycket och väckte min passion för livets fantastiska utmaningar och äventyr.

Hon var min mamma som jag alltid älskat.

Nu finns hon endast kvar i mina tankar och andras historier.

Inom oss.

19 kommentarer:

Pysseliten sa...

Jag beklagar sorgen.

Maskrosen sa...

Tänker på dig!

Karin sa...

usch vad tråkigt. skickar en liten kram....

FiaLisa sa...

Jag beklagar din förlust. 65 år är alldeles för tidigt. Kram.

Doktoranden sa...

Tack alla ni.

Mårr sa...

Åh. Kramar och tänk.

Det är så ofattbart när det händer, även om man är "förberedd" i någon mån, kan jag tänka mig.

Någon som alltid har funnits och älskat kan ju inte bara sluta finnas, tycker man. (Och det gör de ju inte heller, men det blir väldigt, väldigt tomt. Nu svamlar jag, ville ju bara säga att jag tänker på dig.)

Emil sa...

Ofantligt trist. Tänker på dig.

Doktoranden sa...

Mårr, åh du svamlar inte. Jag gillar alltid dina ord, formuleringar och omtanke.

Emil, absolut trist men tillika en lättnad att det är över. Det hela blir ganska dubbelbottnat.

Anne sa...

beklagar verkligen, vet inte riktigt vad jag ska säga. bara att jag läst och att jag känner med dig.

Sara sa...

I'm so sorry... Goda själars bortgång gör mig mer frustrerad än något annat.

Doktoranden sa...

Anne, tack snälla du.

Sara, frustrerande var ett bra ord att beskriva det. Tack för omtanken.

Malin Lj sa...

Beklagar sorgen efter din mamma... Sorgen försvinner aldrig, men bleknar med åren, jag vet. Kan vara en liten tröst åtminstone. Kramar

Anna (Orka mera) sa...

Beklagar sorgen och tänker på dig!

Josefina sa...

<3

Doktoranden sa...

Malin, tack för omtanken. Hoppas också att allt går fint med den stundande tillökningen för er.

Anna, tack. Kommer ni upp något till dessa breddgrader i sommar?

Josefina, :)

Anna (Orka mera) sa...

Jajemensan, vi är på plats mellan 29 juli och 5 augusti. Vad jag förstår kör du inte pass längre, men vi kanske kan ta en fika? Fast jag förstår om du har fullt upp med annat.

Doktoranden sa...

Anna, det hade varit hur trevligt som helst att ses över antingen fika eller pass (numera vickar jag endast spinning men kör fasta pass i BC). Tyvärr är jag självfallet bortrest under de datumen ni är här. Åker med familjen till Sthlm (och kryssning till Helsingfors) den 28:e juli samt hem den 4:e. Vilken taskig timing.

Anna (Orka mera) sa...

Ajdå! Men det kommer fler tillfällen. Hoppas vi tajmar det bättre då :)

Doktoranden sa...

Anna, det kommer absolut fler tillfällen, hoppas ni får det bra här uppe! Och kom ihåg, kaffe hos Costas är ett måste.