15 oktober, 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
skip to main |
skip to sidebar
Doktoranden är ett barn av blandbandsgenerationen. Gift med bästa E och tillsammans har dom tre fabulösa barn. Doktoranden är glad och lättsam med en hint av neurotisk envishet. Jobbar ideligen för att till slut disputera inom medicinsk biovetenskap samt bli färdigbakad läkare, men i samtida klang hinna med alla de andra sakerna livet för med sig.
Dessa texter är ögonblick ur resan som kallas livet med höga berg, djupa dalar och emotionella avstickare riding shotgun.
Dessa texter är ögonblick ur resan som kallas livet med höga berg, djupa dalar och emotionella avstickare riding shotgun.
Jag läser (utöver kurslitteratur)
3 kommentarer:
Hej!
Jag tycker din blogg är väldigt intressant och inspirerande då jag förmodligen kommer att befinna mig i samma sits som du fast på annan ort till våren. Jag har lite frågor hoppas det är ok om du inte vill besvara de här så kanske via mail?
1. har du sökt några stipendier för försörjning?
2. Hur får du tiden att gå ihop? Jag kommer att förhandla med min handledare och prefekt snart angående hur många % min doktorandtjänst ska ligga på under terminerna, vad verkar rimligt ? 80%?
tack på förhand
Stefan
(email:stefan_bjorklund@passagen.se)
Grattis till 1-åringen!
Stefan, no worries - svarar här. Har inte sökt stipendier för försörjning då jag ännu har en del studiemedel kvar att nyttja, dessutom får jag även lön från mitt doktorerande så jag klarar mig.
Tiden är ibland en bristvara men det gäller nog mest att prioritera. Även om jag har tio saker hängande över mig så tar jag en paus om jag behöver. Min högst personliga åsikt när det gäller aktivitetsgrad i ens forskning så känner jag att 80% är att ta sig vatten över huvudet. Ja nära inpå drunkna. Jag jobbade 50% under de senaste terminerna och slet nästan ut mig. Tänk på att som anställd doktorand har man rätt att gå ned till 50% på eget bevåg, utan att prefekt/handledare kan refusera ens önskan (åtminstone vid mitt universitet, men tror det är nationellt reglerat). Det bästa, och som fungerat ypperligt för mig, är en öppen dialog med sin handledare om vad som är bäst beroende på forskningen man utför och vilka tidsspann allt handlar om. Tänk på att studieuppehåll emellanåt kan vara bra för att ägna sig åt forskningen på heltid. Det kommer jag själv att göra den närmaste tiden och när jag börjar studera igen blir det lite deltid på både studier och forskning. Så i korthet; flexibilitet och dialog.
Mellanbarnet, tacki tack!
Skicka en kommentar