06 maj, 2011

Brevlådeskägget reprised

När hela den där svängen med konfokalmikroskopi tog sin början detta år (Brevlådeskägget, dear Watson) var det med rätt gelétonade ben och skakiga fingrar. Sedan dess har jag konfokalat en aning mer och börjar känna mig åtminstone halvvädersvarm i sockarna och kan närma mig mikroskopet utan att asplövsdarra i höstvindar.

Ända tills i onsdags.

Mikroskopet med tillhörande utrustning kostar inte alls runt halvmiljonen.

DET KOSTAR DRYGT FYRA MILJONER!

Jag kommer fan aldrig gå dit igen. Seriously.

Det är ju bara den avigsidan att jag med detta mikroskop fått så sjukt snigga resultat och repetitionsexperimentet ligger färdigt i kylen att analyseras. Moment 22 kallas det visst. Men för dagen håller jag mig istället till kaffe, cellodlingen och sedan hemma vid grillen för att tillaga entrêcoté, bönsallad samt syrlig ört- och dijondressing. Bin 555 Shiraz i glaset och Son Of a Plumber på stereon. Nu närmast seminarie - ortopedi for dummies.

(ja, bilden i fråga är från mitt eget konfokalande och visar osteoklastprogenitorer/makrofager med kärnfärgning)

4 kommentarer:

Tolkia sa...

Lololol. XD

(You cannot run, you cannot hide.)

Doktoranden sa...

Tolkia, *hrmpf*

Dr Zandra sa...

Vetenskap är vackert!! :D

Jag skulle lätt kunna ha en massa infärgade celler som tavlor på mina väggar. Tanken slog mig faktiskt när jag satt och studerade alla preparat under patologikursen. Jag kanske kan få köpa några av dig. :)

Doktoranden sa...

DrZ, sannolikt att forskning är vackert. Var nyligen på en konstutställning där man visade "livets kemi". Fantastiskt vackert. Jag kanske borde slå mig in på konstsäljandets bana istället? Ska bara se till att de blir publicerade i en bra tidsskrift först.