22 december, 2009

Hilfe bitte, jetzt!

Alltså.

Ju mer jag läser desto räddare blir jag över det faktum att jag aldrig kommer kunna ställa en vettig, än mindre korrekt diagnos, hos en patient. Fifan, jag sitter med magknip redan på ett bibliotek. Hur ska det gå när jag sitter med en patient som bara har lilla mig att förlita sig på?

Eller så beror magknipet på den kaffe latté jag just sörplat i mig.

Men jag vågar satsa åtminstone några dollars på lucka #1.

15 kommentarer:

Pysseliten sa...

Ta det lungt, det ska va lite läskigt, då blir det så bra så. Skärpa!
Jag önskar dig och din familj en fin jul!

Anonym sa...

Hur gammal är Doktoranden?

Doktoranden sa...

Pysseliten, jag lever på den förhoppninden. Och samma till din familj.

Anonym, hur gammal är du själv? Jag sållar mig till 25+ klubben utan att passerat 30.

Anonym sa...

Då får jag väl sålla mig till 20+ klubben utan att ha passerat 25. Blev bara lite nyfiken eftersom jag har följt din blogg ganska länge nu.

Doktoranden sa...

Anonym, nyfikenhet är förståeligt. Min skepsis höjdes bara en säkerhetsnivå när någon okänd frågar om ens ålder, en lätt retrospektiv ursäkt således från mitt håll. Trevligt att du läser, det uppskattas.

Mårr sa...

Men fick du inte nyss en massa beröm för att du hade bra koll på akuten? Håll dig i såna tillfällen när det svajar. (Säger jag som aldrig tror jag kan nåt heller.)
I och för sig är det nog ett friskhetstecken att man dippar mellan varven, att vara för säker för tidigt (eller någonsin) är säkert farligare än motsatsen. Tror jag då, ba.

God jul, hoppas verkligen allihop och i synnerhet lillklimpen mår bra!

Doktoranden sa...

Mårran, indeed att jag fick berömmet med stort B på medicinplaceringen. I all ärlighet, det absolut snårigaste att lagra i något sorts falierande långtidsminne verkar vara kunskapen om astma och allergi. Åh lård säger jag bara, vilken jäbla cirkus. Om jag ever påstår mig vilja bli lungläkare, sänd mig till hospitalets psykiatriska avdelning med express-tag i pannan.

Och lillklimpen kan rapporteras må utmärkt. Han ligger just och leker med en nyöppnad julpresang.

Emil sa...

Du kommer att bli en kunglig doktor, det vet alla som läser den här bloggen. God jul! :)

Doktoranden sa...

Emil, nu blev jag glad som få och rodnar rådney på kuppen. Vilken julpresang. God jul på dig själv Maestro.

Maskrosen sa...

Tyvärr kommer det bara att bli värre vad det gäller att ha diagnoser att välja mellan. Ofta kommer man inte hitta någon alls, andra gånger kommer man att gissa helt fel. Så är det, och så får det vara.

Men bra doktor kommer du att bli ändå! Känna igen det farliga och det vanliga. Bemöta patienter så att de känner sig sedda.
Man behöver inte ha alla rätt för att bli en bra läkare, men man behöver ett stort varmt hjärta och ett mått klokhet. Det har du! Det kommer att gå super!

Doktoranden sa...

Maskrosen, vilket också med emfas visar på några av de svårigheter man faktiskt möter i detta yrke. Jag kan hoppas jag besitter det som behövs, än så länge har ingen åtminstone pekat på motsatsen. Tack snälla du.

ordsallad sa...

Pateinterna köper faktiskt otippat mycket av det man säger :) , och den lite tvivlande (vilket är bra, tror jag) sortens newbiedoktorer har rätt ofta bättre koll än de tror, oftast har de till och med rätt...
Tror jag. Och eftersom jag tvivlar ibland så borde det ju rent logiskt sätt stämma. Oftast. :)

Doktoranden sa...

ordsallad, det låter som en vettig ekvation med ett rimligt svar. Vi får således förlita oss på osäkerheten. Det låter ju...stabilt.

Boris sa...

Har man bara lite självförtroende och ger ett säkert intryck så kan man sälja in det mesta. Visste väl att mitt sommarjobb som lögnare läs: elektronikförsäljare skulle vara nyttigt till något...

Doktoranden sa...

Boris, man lär så länge man lever.