Miljön känns ganska familjär och bekväm. Är inte så många månader sedan jag var här senast då jag flög hem från Nya Zeeland (god I miss that place!). Talar naturligtvis om skrytbygget terminal 5 på London Heathrow. Det är imponerande flådigt på ett kanske inte helt humant sätt, men desto roligare att studera alla typer av människor som passerar förbi. Nationaliteter från världens alla hörn; stressade, avslappnade, barn i alla åldrar tillika deras obönhörliga fascination för flyg (dit jag självfallet också sållar mig), den unga kvinnan med jetlag några stolar bort som väntar på sin anslutning, omfamnande kärlek och tungt gråa regnmoln utanför. Ja det finns i princip ingen mer fascinerande plats än ankomsthallen på London's Heathrow som en torr engelsman uttryckte sig en gång i Love Actually.
Hela veckokarulsellen tog i alla fall sin början redan igår. Flög ner till huvudstaden där jag strålade samman med A som också var där över helgen. Dagen och kvällen kantades av trevligt fika på Riddarholmsgatan, god middag i en fantastisk lägenhet längs Strandvägen med ännu godare viner (naturaly Penfolds Bin2) och champagne som sällskap. Träffade nya människor vilket är någonting jag gillar skarpt med livet, och än bättre att en annan bekant slöt upp det annars lätt grabbiga sällskapet. Ni hittar lite bilder från kvällen i hennes blogg. Kvällen blev lång och avslutades med bastubad vid 3-snåret. Självfallet lyckades jag försova mig lite grann på morgonsidan och missade min beställda taxi. Tog picket och packet med andran i halsen, lubbade iväg i det knappt märkbara gryningsljuset och seglade ut till flygplatsen med taget. Ett tag senare sitter jag här på Heathrow, som en katt bland hermeliner.
Aberdeen nästa men först måste jag ha lunch. Det får bli på Gordon Ramsay's Plane Food restaurant alldeles bakom mig. When the opportunity arise, som man säger.
30 november, 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
kul eller, jag såg ju sweeney todd igår :)
blir så sugen på att åka ut och resa... har ju inte ens varit i London eller Paris...suck.
Åh, ta mycket bilder i Skottland! Jag vill också åka dit! Och skitkul att träffa bekantingen :)
Ååååå, så ni bastade i alla fall! Impad att du hann med planet ;-)
Kraaaaaaaaaaaam
Ja, man får onekligen lust att flyga iväg någonstans när man läser. London skulle inte vara fel. Hoppas allt är bra med dej, som gör mej glad så ofta. kramar
Var själv i Terminal 5 nyligen och kan bara instämma. Tyvärr var jag själv så jetlaggad då att jag inte riktigt kunde insupa kulturkrockarna som sig bör.
dr j, Sweeney Todd är en riktigt bra film (och musikal).
christel, det har fotats något vansinnigt mycket.
Maria, jo vi gjorde ju det. Att jag hann med planet imponerade även på mig. Om vi säger så. *host host*
E, det är riktigt bra med mig. Kram till dig.
Emil, tråkigt. Kulturkrockar på flygplatser är något av ett mycket intressant fenomen. Säg bara inte att du missade Gordon Ramsay också, då är skam riktigt på ökenland.
Skicka en kommentar