tag:blogger.com,1999:blog-8158895362637412192.post3373988800144053708..comments2023-05-28T11:15:36.635+02:00Comments on Doktorandtankar: Blundar men jag serFredrikhttp://www.blogger.com/profile/05912499223009620916noreply@blogger.comBlogger7125tag:blogger.com,1999:blog-8158895362637412192.post-61172670746816304342008-10-12T21:41:00.000+02:002008-10-12T21:41:00.000+02:00Marie, tack för omtanken.Tolkia, för jävligt är hu...Marie, tack för omtanken.<BR/><BR/>Tolkia, för jävligt är hur man säger det. Rakt upp och ner, helt enkelt.<BR/><BR/>Anne, tack snälla.<BR/><BR/>Emil, det är aldrig lätt att reflektera över vare sig sin egen, eller andras, dödlighet. Jo jag har så otroligt många andra glädjeämnen i livet just nu precis som du skriver; familjen, forskningen, studierna och mycket annat. Det är en vågskål.<BR/><BR/>Maria, att jag berör så pass mycket med bara skrivna ord är en uppskattning högre än nästan allt annat. Dumma död indeed. Stort tack vännen och vi ses snart.<BR/><BR/>Sofia, tack för att du ser det så. Jag skriver om vad jag känner och hur det upplevs, rakt av. Det du skrev betyder mer än du tror.Fredrikhttps://www.blogger.com/profile/05912499223009620916noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-8158895362637412192.post-51236217460249172652008-10-12T15:32:00.000+02:002008-10-12T15:32:00.000+02:00Sjukt bra skrivet. Starkt som faen.Finns väl egent...Sjukt bra skrivet. Starkt som faen.<BR/>Finns väl egentligen inga ord jag kan säga för att få dig att må bättre, så jag tänker inte ens försöka.Anonymousnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-8158895362637412192.post-27596185929016995512008-10-12T13:29:00.000+02:002008-10-12T13:29:00.000+02:00Tårarna rinner när jag läser inlägget. Vet inte va...Tårarna rinner när jag läser inlägget. Vet inte vad jag ska skriva. Men jag finns här. Och att din mamma är älskad råder inga tvivel om.<BR/><BR/>Dumma död.<BR/><BR/>*omfamnar er varmt*Anonymousnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-8158895362637412192.post-54072446559652170602008-10-12T02:26:00.000+02:002008-10-12T02:26:00.000+02:00Jag kan inte säga att jag vet vad du går igenom, f...Jag kan inte säga att jag vet vad du går igenom, för det gör jag nog inte. Bävar väldigt mycket för den där dagen själv, så pass mycket att jag överhuvudtaget inte tillåter mig att tänka på den.<BR/><BR/>Pappa har dock haft en väldigt dramatisk hjärtinfarkt en gång, och det är tveklöst det mest traumatiska jag upplevt. Det var för jävligt.<BR/><BR/>Lyckligtvis verkar du vara en stark person, och kanske kan du hitta tröst i ditt övriga liv - familj, studier, trygghet, kärlek - som verkar relativt suveränt.Emilhttps://www.blogger.com/profile/03979241300504849484noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-8158895362637412192.post-45234525437309185482008-10-12T01:09:00.000+02:002008-10-12T01:09:00.000+02:00Så ledsen för din skull.Så ledsen för din skull.Annehttps://www.blogger.com/profile/15964234420729563833noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-8158895362637412192.post-31111595586255218422008-10-11T17:24:00.000+02:002008-10-11T17:24:00.000+02:00Jag känner igen det du skriver, och även om jag in...Jag känner igen det du skriver, och även om jag inte vill påstå att jag vet hur det känns (skulle man kunna göra en allmängiltig beskrivning av hur "det känns" jag vet inte) så vet jag att det känns för jävligt. Och är för jävligt. Och ingenting finns det man kan göra, och det är för jävligt det med.Anonymousnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-8158895362637412192.post-91221038722074289662008-10-11T13:13:00.000+02:002008-10-11T13:13:00.000+02:00Åh. Finns inga ord att komma med, men jag tänker p...Åh. Finns inga ord att komma med, men jag tänker på er.Mariehttps://www.blogger.com/profile/00381338475580685173noreply@blogger.com